Ser ni klockan! Tjugo i ett ... Jag vaknade för tio minuter sedan. SHIT! Skulle ju gå upp med älsklingen vid halv tio. Men nej, istället vaknade jag nu! Eller egentligen vaknade jag första gången vid sju, för att alla värktabletter släppt och halva munnen skrek av smärta! Härligt vad lite fel placerad hud över en växande visdomstand kan göra. NOT! Smärtan är enorm. JÄKLAR. TACK IPREN för smärtlindringen. Nu kan jag alla fall tänka. :P HAHA.